Vad ska ett ADR-transportdokument innehålla?

Vad kräver ADR — och vem ansvarar?

Farligt gods på väg regleras av ADR-S, som MSB ger ut. Avsändaren ansvarar för godsdeklarationens uppgifter.

Reglerna för transport av farligt gods på väg kommer från ADR-S — de svenska föreskrifterna som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ger ut. Godsdeklarationen är det dokument som beskriver det farliga godset och som ska följa med transporten så att förare, räddningstjänst och myndigheter vet exakt vad som fraktas.

Avsändaren är ansvarig för att uppgifterna i godsdeklarationen är korrekta och kompletta — det är avsändaren som känner godset och dess klassificering. Föraren och transportföretaget ansvarar för att dokumentet finns med och följer godset under hela transporten.

Vilka uppgifter är obligatoriska?

Nio uppgifter. De fem första — UN-nummer, benämning, klass, förpackningsgrupp, tunnelkod — i fast ordning.

Enligt ADR-S ska UN-nummer, officiell transportbenämning, faroklass, förpackningsgrupp och tunnelrestriktionskod anges i den ordningsföljden. Övriga uppgifter får stå i valfri ordning.

Så här gör du – steg för steg

Sju steg från UN-numret till ett komplett, kontrollerat transportdokument.

1. 1Ta reda på UN-numret för godset från avsändarens uppgifter eller säkerhetsdatablad — hitta aldrig på det själv.
2. 2Skriv de fem första uppgifterna i exakt ordning: UN-nummer, officiell transportbenämning, faroklass, förpackningsgrupp, tunnelrestriktionskod.
3. 3Lägg till antal och typ av kolli samt total mängd farligt gods per UN-nummer.
4. 4Fyll i avsändarens och mottagarens namn och adress.
5. 5Lägg till särskilda uppgifter om de krävs (t.ex. "MILJÖFARLIGT" för miljöfarligt ämne, eller uppgift om värdeberäknad mängd).
6. 6Kontrollera att uppgifterna på godsdeklarationen stämmer med kollimärkning och etiketter — och att UN-numret hör ihop med den angivna klassen.
7. 7Se till att dokumentet följer med transporten och är åtkomligt för föraren under hela resan.

ADR-transportdokument – mall (checklista)

Gratis mall att kopiera. Fälten motsvarar de obligatoriska uppgifterna, i ADR-ordning.

Vanliga fel

Det här är felen som oftast stoppar en transport vid kontroll.

• Fel ordning på de fem första uppgifterna — UN-nummer, benämning, klass, förpackningsgrupp och tunnelkod ska stå i den ordningen.
• UN-numret hör inte ihop med den angivna klassen (t.ex. UN 1789 saltsyra angiven som klass 3 i stället för klass 8).
• Officiell transportbenämning saknas eller är fel — en fritext-beskrivning räcker inte.
• Total mängd farligt gods saknas eller är angiven i fel enhet.
• Godsdeklarationen stämmer inte med kollimärkning och etiketter på förpackningarna.
• "MILJÖFARLIGT" saknas för miljöfarliga ämnen som kräver den märkningen.
• Dokumentet finns inte tillgängligt i hytten under transporten.

Så ser Tedrix förkontroll ut på ett riktigt dokument

Verktyget läser fraktsedeln och ADR-dokumentet och ger en grön/gul/röd status med det som måste åtgärdas.

Nedan är verktygets faktiska utdata på en sändning med saltsyra där klassen blivit fel. Den deterministiska UN-kontrollen fångar att UN 1789 enligt ADR-tabellen är klass 8, inte klass 3 — därför blir statusen röd.

Exemplet är konstruerat men visar verktygets riktiga utdatafält. Systemets UN↔klass-kontroll görs deterministiskt mot en ADR-tabell — modellen hittar aldrig på ett UN-nummer eller en klass.

Så automatiserar Tedrix detta

Tedrix Transport- & ADR-dokumentkoll läser fraktsedeln/CMR och, vid farligt gods, ADR-transportdokumentet — och kontrollerar att de obligatoriska uppgifterna finns, är läsbara och stämmer med varandra innan bilen rullar. UN-numrets klass slås upp mot en ADR-tabell, så en felskriven klass fångas. Du får en grön/gul/röd status och en lista på det som måste kompletteras. Verktyget läser och kontrollerar — föraren och åkeriet behåller hela ansvaret och gör den slutliga bedömningen.

Vanliga frågor om ADR-transportdokument

Vad är ett ADR-transportdokument (godsdeklaration)?

Ett ADR-transportdokument, oftast kallat godsdeklaration, är det dokument som ska följa med vid transport av farligt gods på väg. Det beskriver godset med UN-nummer, officiell transportbenämning, faroklass, förpackningsgrupp, antal och typ av kolli, total mängd samt avsändare och mottagare, så att förare, räddningstjänst och myndigheter vet exakt vad som transporteras.

Vad ska ett ADR-transportdokument innehålla?

Det ska innehålla UN-nummer (föregånget av "UN"), officiell transportbenämning, faroklass, förpackningsgrupp och tunnelrestriktionskod — de fem i den ordningen — samt antal och typ av kolli, total mängd farligt gods, och avsändarens och mottagarens namn och adress. För vissa ämnen tillkommer särskilda uppgifter, till exempel "MILJÖFARLIGT" för miljöfarliga ämnen.

Måste de fem första uppgifterna stå i en viss ordning?

Ja. Enligt ADR-S ska UN-nummer, officiell transportbenämning, faroklass (farosedelnummer), förpackningsgrupp och tunnelrestriktionskod anges i exakt den ordningsföljden. Övriga uppgifter — antal och typ av kolli, total mängd, avsändare och mottagare — får stå i valfri ordning i dokumentet.

Vem ansvarar för att godsdeklarationen är rätt?

Avsändaren ansvarar för att godsdeklarationens uppgifter är korrekta och kompletta. Föraren och transportföretaget ska kontrollera att dokumentet finns med och följer godset. Ansvaret för uppgifterna i sig ligger dock på avsändaren, som känner godset och dess klassificering.

När krävs inget transportdokument för farligt gods?

Vid transport enligt värdeberäknad mängd (ADR-S 1.1.3.6), där den sammanlagda mängden på transportenheten ger högst 1000 poäng, behöver godsdeklarationen inte medföras under transporten. Avsändaren är fortfarande ansvarig för att villkoren är uppfyllda. Vid begränsad mängd (LQ) gäller egna lättnader. Är du osäker — utgå från att dokumentet krävs.

Vad är tunnelrestriktionskoden och när anges den?

Tunnelrestriktionskoden anger vilka vägtunnlar godset får passera. Den anges inom parentes som femte uppgift i sekvensen, till exempel (D/E). Har ämnet ingen tunnelrestriktion anges tecknet (–). Koden hämtas ur ADR-tabellen för respektive UN-nummer.

Måste godsdeklarationen vara på svenska?

Den officiella transportbenämningen får anges på svenska eller engelska. Vid internationell transport ska dokumentet finnas på ett språk avsändarlandet godtar, och därutöver på engelska, franska eller tyska om inget annat avtalats. För inrikes transport i Sverige räcker svenska.

Vad händer om en obligatorisk uppgift saknas?

Saknas en obligatorisk uppgift, eller stämmer den inte med kollimärkning och etiketter, ska bristen åtgärdas innan transporten påbörjas. En ofullständig eller felaktig godsdeklaration kan leda till att transporten stoppas vid kontroll och till sanktioner. Kontrollera därför uppgifterna innan bilen rullar.

Relaterade guider

• Köldmedierapport – krav, tidsfrist och mall
• Automatisera kontrollen av dina transportdokument