Vad är toleranser på en ritning?
En tolerans anger hur mycket ett mått eller en form får avvika och ändå vara godkänt. Det finns måttoleranser och geometriska toleranser (GD&T).
Ingen detalj kan tillverkas exakt. Toleranserna säger hur mycket verkligheten får skilja sig från ritningens nominella mått och ändå duga. På en ritning finns två slag: måttoleranser, som styr hur stort ett mått får variera (till exempel 20 ±0,1), och geometriska toleranser enligt GD&T (ISO 1101), som styr formen och läget, alltså hur rak, rund, parallell eller rätt placerad en yta ska vara i förhållande till en referens.
För en verkstad är toleranserna det som avgör hur svår och dyr detaljen är. Kan du läsa dem rätt vet du var pengarna sitter: ett par snäva mått kan förvandla en rutindetalj till en som kräver extra uppspänning, finbearbetning och mätning. Att missa en tolerans i offertskedet är därför ett av de dyraste felen man kan göra.
Vad betyder ISO 2768?
ISO 2768 är standarden för allmänna toleranser: tillåtna avvikelser för mått utan egen angivelse, i klasser (f, m, c, v).
I stället för att sätta ut en tolerans på varenda mått hänvisar ritningen till en allmän tolerans i rithuvudet, oftast ISO 2768 med en klass. Den gäller alla mått som saknar egen tolerans. ISO 2768-m betyder att den generella marginalen är medel. Ett mått som kräver mer noggrannhet får en egen, snävare tolerans direkt vid måttet, och den gäller då före den allmänna.
ISO 2768-klasserna
f = fin, m = medel, c = grov, v = mycket grov. Ju grövre klass, desto större tillåten avvikelse och desto billigare detalj.
| Klass | Avvikelse (ex. 6–30 mm) | Används för |
|---|---|---|
| Fin (f) | ±0,1 mm | Precisionsdetaljer där passform är viktig. |
| Medel (m) | ±0,2 mm | Vanligast. Generella detaljer utan särskilda krav. |
| Grov (c) | ±0,5 mm | Okritiska mått, enklare tillverkning. |
| Mycket grov (v) | ±1,0 mm | Råa eller skurna detaljer, låg noggrannhet. |
Exempelvärdena gäller måttintervallet 6–30 mm; den tillåtna avvikelsen ökar med måttets storlek. Se standarden för fullständig tabell per intervall.
Så läser du en tolerans: steg för steg
Kolla den allmänna toleransen i rithuvudet, leta egna toleranser på kritiska mått, skilj på mått och GD&T, och bedöm vad som driver tid.
- 1
Kolla rithuvudet för den allmänna toleransen
Nästan varje ritning hänvisar till en allmän tolerans, oftast ISO 2768 med en klass (f, m, c eller v). Den gäller alla mått som inte har en egen toleransangivelse. Står det ISO 2768-m är den generella marginalen medel.
- 2
Leta efter egna toleranser på enskilda mått
Mått som är kritiska har en egen tolerans direkt vid måttet, till exempel 20 ±0,05 eller Ø20 g6. Dessa styr över den allmänna toleransen och är oftast det som avgör hur svår och dyr detaljen är.
- 3
Skilj på måttoleranser och geometriska toleranser
En måttolerans säger hur stort ett mått får variera. En geometrisk tolerans (GD&T) säger hur rak, rund eller rätt placerad en yta ska vara, mot en referens (datum). Båda påverkar bearbetning och kontroll.
- 4
Notera ytkrav och passningar
Ytkrav (Ra) och passningar (H7/g6) hänger ihop med toleranserna: ett lagersäte med Ra 0,8 och g6 kräver finbearbetning och mätning. Läs dem tillsammans med toleransen, inte var för sig.
- 5
Bedöm vad som driver tid och kontroll
Snäva toleranser betyder extra uppspänning, finbearbetning, mätning och ibland omkörning. Markera de toleranskritiska måtten, för det är dem du ska räkna extra tid för i offerten.
GD&T-symboler: snabbreferens
Geometriska toleranser delas in i form, riktning, läge och kast, alltid mot en referens (datum).
Utöver måttoleranser har många ritningar geometriska toleranser (GD&T enligt ISO 1101). De styr formen och läget, inte bara storleken. Här är de vanligaste grupperna du stöter på, och vad de betyder i praktiken.
Vanliga geometriska toleranser
- Formtoleranser (rakhet, planhet, rundhet, cylindricitet): hur rak, plan eller rund en yta får vara.
- Riktningstoleranser (parallellitet, vinkelräthet, lutning): en ytas riktning mot en referens.
- Lägestoleranser (position, koncentricitet, symmetri): var ett hål eller en yta ska sitta.
- Kasttoleranser (kast, totalt kast): för roterande detaljer, hur mycket en yta får slå.
- Referens (datum, ofta märkt A, B, C): det övriga toleranser mäts mot.
- Passningsbeteckningar (t.ex. H7, g6): ISO-passningar för hål och axlar som ska passa ihop.
En detalj kan ha rätt mått men ändå vara felaktig om formen eller läget ligger utanför sin geometriska tolerans. Läs dem tillsammans med måtten.
Exempel: så påverkar en tolerans priset
Samma hål, olika tolerans: den allmänna toleransen blir en enkel borrning, den snäva passningen kräver finbearbetning och mätning.
| Mått | Ø20-hål i ett fäste |
| Med allmän tolerans (ISO 2768-m) | ±0,2 mm → borras i en operation, ingen extra mätning |
| Med snäv passning (H7, +0,021 / 0) | Kräver brotschning eller finbearbetning + mätning |
| Effekt på cykeltiden | Fler operationer och kontroll → längre tid per detalj |
| Slutsats | Läs toleransen innan du räknar. Den avgör ofta mer av priset än detaljens form. |
Vanliga fel
De vanligaste misstagen är att missa en egen tolerans, blanda ihop mått och GD&T, och att inte räkna tid för mätningen.
- Att bara läsa den allmänna toleransen och missa ett kritiskt måtts egna, snävare tolerans.
- Att blanda ihop en måttolerans med en geometrisk tolerans (form eller läge).
- Att glömma att en passning (H7/g6) kräver finbearbetning och mätning.
- Att inte räkna tid för kontrollen som snäva toleranser kräver.
- Att tolka en ytbeteckning (Ra) fel och missa att den hänger ihop med toleransen.
- Att offerera utan att läsa toleranserna, så priset blir en gissning.
Så ser Tedrix underlag ut
Tedrix läser ritningen och plockar ut toleranserna: allmän tolerans, snäva passningar och ytkrav, med en flagga på det som styr priset.
Så här ser ett offertunderlag ut när Tedrix läst en ritning på en svarvad axel. Verktyget läser den allmänna toleransen och den snäva passningen, sätter en säkerhetsnivå på varje fält och flaggar det du bör kontrollera. Det är underlaget att räkna på, inte priset.
Ett arbetsunderlag att räkna på, inte ett pris. Verktyget läser ritningen och hittar aldrig på ett värde. Du sätter priset.
Förfrågan
- Detalj
- Svarvad axel, 40 st
- Underlag
- 2D-ritning + kundens mejl
- Leverans
- 3 veckor
Utlästa specifikationsfält
| Fält | Värde | Säkerhet |
|---|---|---|
| Material | 1.4404 (rostfritt) | hög |
| Allmän tolerans | ISO 2768-m | hög |
| Passning (lagersäte) | Ø20 g6 (−0,007 / −0,020)kontrollera | medel |
| Ytkrav | Ra 0,8 på lagersätet | hög |
| Antal | 40 st | hög |
Att komplettera / fråga om
- Ø20 g6 är en snäv passning som styr cykeltid och kontroll. Bekräfta att g6 är rätt mot lagret innan du räknar.
- Övriga längdmått saknar egna toleranser, så ISO 2768-m gäller för dem.
Så gör Tedrix läsjobbet åt dig
Ladda upp 2D-ritningen (och kundens mejl). Tedrix läser toleranser, ytkrav och material till ett underlag. Du sätter priset.
Att läsa av toleranser, passningar, ytkrav och material ur en ritning är precis det tidsödande i offertskedet. Tedrix gör den läsningen: extraherar den allmänna toleransen, de snäva måtten och ytkraven med en säkerhetsnivå på varje, och flaggar det som är otydligt eller saknas. Det tar ofta 10 till 20 minuter per förfrågan för hand; med underlaget färdigläst blir det en snabb genomläsning. Du sätter alltid priset själv.
Vanliga frågor om att läsa toleranser på en ritning
Vad betyder toleranser på en ritning?
En tolerans anger hur mycket ett mått eller en form får avvika och ändå vara godkänt. Det finns måttoleranser (hur stort ett mått får variera) och geometriska toleranser enligt GD&T (hur rak, rund eller rätt placerad en yta ska vara). Toleranserna avgör hur noggrant detaljen måste tillverkas och kontrolleras.
Vad är ISO 2768?
ISO 2768 är standarden för allmänna toleranser. Den anger tillåtna avvikelser för mått, form och läge som saknar egen toleransangivelse, i klasser. På så vis slipper ritningen sätta ut en tolerans på varje mått: den generella marginalen står i rithuvudet, till exempel ISO 2768-m, och gäller allt annat.
Vad betyder m i ISO 2768-m?
Bokstaven anger toleransklassen för allmänna måttoleranser: f (fin), m (medel), c (grov) och v (mycket grov). m = medel är vanligast. Ju grövre klass, desto större tillåten avvikelse och desto billigare att tillverka. Klassen står oftast i eller vid ritningens rithuvud.
Var står de allmänna toleranserna på ritningen?
Nästan alltid i eller intill rithuvudet, som en hänvisning till en standard och klass, till exempel ”Allmäntoleranser ISO 2768-mK”. Enskilda mått som kräver mer noggrannhet har i stället en egen tolerans direkt vid måttet, och den gäller före den allmänna.
Hur påverkar en snäv tolerans priset?
En snäv tolerans ökar cykeltiden: extra uppspänning, finbearbetning, mätning och ibland omkörning om det inte blev rätt. Samma hål kan vara en enkel borrning med allmän tolerans men kräva brotschning och kontroll med en snäv passning. Toleransen avgör därför ofta mer av priset än detaljens form.
Vad är skillnaden mellan måttolerans och GD&T?
En måttolerans styr hur stort ett mått får vara (t.ex. 20 ±0,1). GD&T (geometriska toleranser enligt ISO 1101) styr formen och läget: hur rak, rund, parallell eller rätt placerad en yta ska vara i förhållande till en referens. En detalj kan ha rätt mått men ändå vara felaktig om formen eller läget ligger utanför sin geometriska tolerans.
Vad betyder H7 och g6?
Det är ISO-passningar för hål (versal, t.ex. H7) och axlar (gemen, t.ex. g6) som ska passa ihop. Beteckningen anger ett litet toleransintervall kring nominalmåttet. H7/g6 är en vanlig spelpassning. Passningar kräver finbearbetning och mätning, så de driver både tid och kontroll i offerten.
Viktigt
Det här är vägledning, inte en standardtolkning eller prissättningsråd. Exempelvärdena för ISO 2768 gäller ett visst måttintervall; stäm alltid av mot den aktuella standarden och ritningens egna angivelser. Du och din verkstad ansvarar för tolkningen och priset.
Om författaren
Teddy Wasserman, grundare av Tedrix — byggde offertunderlags-verktyget och läser riktiga 2D-ritningar med toleranser, passningar och ytkrav för att få underlaget rätt. Tedrix är en enskild firma i Sverige.
Uppdaterad: juli 2026