Vad är egenkontroll i bygg? Och vem ansvarar?
Egenkontroll är entreprenörens egen kontroll av att arbetet är rätt utfört. Ansvaret ligger alltid på entreprenören.
Egenkontroll i byggprojekt betyder att du som entreprenör eller utförare själv kontrollerar att arbetet utförs enligt gällande regler, ritningar, avtal och branschstandarder — och dokumenterar det. Egenkontrollen är entreprenörens bevis på att rätt material använts, att arbetet gjorts på rätt sätt och att avvikelser upptäckts i tid.
Egenkontrollen bygger på entreprenadjuridiken och på kvalitetsledning (t.ex. ISO 9001), inte på plan- och bygglagen i sig. Ansvaret för att egenkontroller planeras, genomförs och dokumenteras ligger på entreprenören oavsett projektets storlek. Ansvaret kan delegeras inom organisationen, men ligger kvar hos entreprenören som helhet.
Skillnad mot kontrollplan och KA:s kontroll?
Egenkontroll är entreprenörens interna kontroll. Kontrollplanen enligt PBL är byggherrens formella dokument, ofta framtaget med stöd av en KA.
Det här är den viktigaste distinktionen — och den som oftast blandas ihop. I entreprenadjuridiken pratar man om entreprenörens egenkontroll. I plan- och bygglagen (PBL) handlar det om byggherrens kontrollplan. Utgångspunkterna är olika, och de två går inte alltid hand i hand.
Kontrollplanen enligt PBL är ett formellt dokument som byggherren ansvarar för. Den tas ofta fram med stöd av en kontrollansvarig (KA) och byggnadsnämnden fastställer den i startbeskedet. Den anger vilka kontroller som ska göras, vad de avser, vem som gör dem och vilka anmälningar som krävs.
Entreprenörens egenkontroll kan användas som en kontrollmetod inom kontrollplanen — men den ersätter inte kontrollplanen och den ersätter inte KA:s uppgifter. Den här guiden och Tedrix verktyg gäller entreprenörens egenkontroll, inte KA:s kontrollplan.
Primärkälla för kontrollplanen enligt PBL: Boverket – Kontrollplanens innehåll (PBL kunskapsbanken)
Så här gör du: egenkontroll steg för steg
Bryt ner arbetet i moment, sätt en kontrollpunkt per moment med krav, metod och godkänt-kriterium, kontrollera och signera under produktionen.
- 1
Bryt ner arbetet i moment
Dela upp entreprenaden i konkreta arbetsmoment (mark, grundläggning, platta, stomme, tätskikt, plåt, ytskikt). Varje moment blir en egen rad i egenkontrollen.
- 2
Sätt en kontrollpunkt per moment
Formulera vad som ska kontrolleras för varje moment — t.ex. armering enligt konstruktionsritning, fall på tätskikt, dragprov på infästning.
- 3
Ange krav och referens
Koppla varje kontrollpunkt till kravet den ska mäta mot: ritning, konstruktörens handling, Boverkets byggregler, AMA, produktblad eller avtalad standard.
- 4
Bestäm metod och godkänt-kriterium
Ange hur kontrollen görs (visuell, mätning, provning, fotodokumentation) och det tydliga godkänt-kriteriet, gärna med tolerans i mm eller grader.
- 5
Kontrollera, signera och fotografera under produktionen
Utför kontrollen när momentet är klart, notera resultat, signera med datum och den som utfört den, och spara foto som bevis. Ett dolt moment kontrolleras innan det byggs över.
- 6
Hantera avvikelser och samla dokumentationen
Notera avvikelser, åtgärd och omkontroll. Samla de signerade egenkontrollerna som ett paket att lämna över till beställaren och som underlag till kontrollplanen enligt PBL.
Vad ska en egenkontrollplan innehålla?
Per arbetsmoment: kontrollpunkt, krav/referens, metod, tidpunkt, ansvarig, godkänt-kriterium och resultat med signatur.
En egenkontrollplan byggs upp per arbetsmoment. Varje rad är en kontrollpunkt med följande kolumner:
| Kolumn | Vad den fångar |
|---|---|
| Kontrollpunkt | Vad som ska kontrolleras — ett konkret utförande eller mått, t.ex. “armering enligt K-ritning”. |
| Krav / referens | Vilket krav punkten mäts mot: ritning, konstruktörshandling, BBR, AMA, produktblad eller avtalad standard. |
| Metod | Hur kontrollen utförs: visuell, mätning, provning eller fotodokumentation. |
| Tidpunkt | När i produktionen kontrollen görs — särskilt viktigt före dolda moment (t.ex. före gjutning). |
| Ansvarig | Vem som utför och signerar kontrollen inom entreprenörens organisation. |
| Godkänt-kriterium | Det tydliga villkoret för godkänt, gärna med tolerans (mm, grader, %). |
| Resultat / avvikelse | Utfall, signatur och datum — samt avvikelse, åtgärd och omkontroll om något inte höll. |
Kolumnerna är desamma oavsett bransch — det är raderna (momenten) som byts ut per projekt.
Egenkontroll bygg – mall (checklista)
Gratis mall att kopiera. Fälten motsvarar det en egenkontroll behöver per arbetsmoment. Fyll i en rad per kontrollpunkt.
- Projekt, objekt och entreprenör (företag)
- Arbetsmoment / kontrollområde (t.ex. platta på mark)
- Kontrollpunkt — vad ska kontrolleras
- Krav / referens — ritning, BBR, AMA eller produktblad kontrollen mäts mot
- Metod — visuell, mätning, provning eller foto
- Godkänt-kriterium med tolerans (mm, grader, %)
- Tidpunkt / skede kontrollen ska utföras
- Ansvarig som utför kontrollen
- Resultat: godkänt / ej godkänt, datum och signatur
- Avvikelse, åtgärd och omkontroll (om aktuellt)
- Bilaga: foto eller mätprotokoll som bevis
Detta är entreprenörens egenkontroll. Behöver projektet en kontrollplan enligt PBL är det ett separat dokument som byggherren ansvarar för, ofta med stöd av en KA.
Ifyllt exempel: platta på mark
Två kontrollpunkter för en platta på mark — isolering och armering — ifyllda med krav, metod, kriterium och signatur.
| Kontrollpunkt | Krav / referens | Metod | Godkänt-kriterium | Tidpunkt | Ansvarig | Resultat |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Isolering under platta enligt ritning | K-ritning 401, produktblad cellplast | Visuell + mätning tjocklek | Rätt typ och tjocklek, obruten yta | Före armering | Platschef | Godkänt 2026-05-12, sign. AN |
| Armering och avstånd enligt konstruktion | K-ritning 402, konstruktörshandling | Visuell + mätning c/c och täckskikt | Rätt dimension, c/c och täckskikt ± tolerans | Före gjutning (dolt moment) | Betongarbetare + platschef | Godkänt 2026-05-13, sign. AN |
Så automatiserar Tedrix detta: exempel-output
Verktyget egenkontroll-bygg läser ett arbetsmoment och föreslår färdiga kontrollpunkter med krav, metod, tidpunkt, ansvarig och kriterium.
Så här ser det ut när Tedrix verktyg för egenkontroll får ett arbetsmoment. Nedan är den faktiska strukturen på output för momentet nedan — en tabell med kontrollpunkter du sedan granskar, justerar och signerar. Verktyget ersätter inte ditt omdöme: det tar bort själva sammanställningen.
Moment (indata): Gjuta betongplatta (platta på mark)
| Kontrollpunkt | Vad kontrolleras | Krav / referens | Metod | Tidpunkt | Ansvarig | Godkänt-kriterium |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Grundläggning och packning av fyllning | Undergrund packad och avjämnad till rätt nivå | Geoteknisk handling / K-ritning | Mätning avvägning + visuell | Före isolering | Maskinförare / platschef | Nivå inom ± 10 mm, ingen lös fyllning |
| Isolering (cellplast) under platta | Rätt typ och tjocklek, tätt fogade skivor | K-ritning, produktblad | Visuell + mätning tjocklek | Före armering | Betongarbetare | Rätt tjocklek, obruten och stödd yta |
| Armering och ingjutningsgods | Dimension, c/c-avstånd, täckskikt, ev. rör och dosor | K-ritning, konstruktörshandling | Mätning c/c och täckskikt + visuell | Före gjutning (dolt moment) | Betongarbetare + platschef | Rätt dimension och c/c, täckskikt inom tolerans |
| Gjutning och vibrering | Betongkvalitet, temperatur, komprimering utan separation | Betongspecifikation, leveranssedel | Kontroll leveranssedel + visuell + ev. provkropp | Vid gjutning | Betongarbetare | Rätt betongklass, jämn komprimering, inga håligheter |
| Ythärdning och efterbehandling | Härdning/avdunstningsskydd och rätt yta | Betongspecifikation, AMA | Visuell + fotodokumentation | Efter gjutning | Betongarbetare | Skydd applicerat, jämn yta utan sprickor |
Exempel-output. Kontrollpunkterna ska alltid granskas mot projektets ritningar och handlingar innan de används.
Vanliga fel
- Att förväxla egenkontrollen med kontrollplanen enligt PBL — de är två olika dokument med olika ansvariga.
- Att dokumentera dolda moment för sent, när armering eller isolering redan är övergjuten och inte går att inspektera.
- Att skriva luddiga godkänt-kriterier (”ser bra ut”) i stället för mätbara toleranser i mm eller grader.
- Att sakna referens — kontrollpunkten pekar inte på vilken ritning, BBR-del eller AMA-kod den mäts mot.
- Att glömma signatur och datum, så att det inte går att se vem som kontrollerade och när.
- Att inte notera avvikelser och omkontroller, så att åtgärden inte går att spåra.
- Att tro att en enmansfirma slipper egenkontroll — kravet gäller oavsett storlek.
Vanliga frågor om egenkontroll i bygg
- Vad är egenkontroll i bygg?
- Egenkontroll i bygg är entreprenörens egen kvalitetskontroll av att arbetet är utfört enligt ritningar, krav och avtal. Utföraren kontrollerar själv sina arbetsmoment, dokumenterar resultatet och sparar bevis (signatur, mätvärden, foto). Den bygger på entreprenadjuridik och kvalitetsledning och är entreprenörens bevis på att arbetet är rätt gjort.
- Är egenkontroll samma sak som kontrollplan enligt PBL eller KA:s kontroll? Nej.
- Nej. Entreprenörens egenkontroll och kontrollplanen enligt plan- och bygglagen (PBL) är två olika saker. Kontrollplanen är ett formellt dokument som byggherren ansvarar för, ofta framtaget med stöd av en kontrollansvarig (KA), och den fastställs av byggnadsnämnden. Egenkontrollen är entreprenörens interna kvalitetskontroll. Egenkontroll kan användas som en kontrollmetod i kontrollplanen, men den ersätter inte kontrollplanen eller KA:s uppgifter.
- Vem ansvarar för egenkontrollen?
- Ansvaret för att egenkontroller planeras, genomförs och dokumenteras ligger på entreprenören (utföraren), oavsett projektets storlek. Ansvaret kan delegeras inom organisationen — t.ex. till platschef eller yrkesarbetare — men det ligger kvar hos entreprenören som helhet. Byggherren ansvarar däremot för kontrollplanen enligt PBL.
- Vad ska en egenkontrollplan innehålla?
- En egenkontrollplan listar arbetsmomenten och för varje moment: kontrollpunkt (vad som kontrolleras), krav/referens (ritning, BBR, AMA, produktblad), metod (visuell, mätning, provning, foto), tidpunkt, ansvarig, godkänt-kriterium med tolerans samt resultat med signatur och datum. Avvikelser och åtgärder noteras och foton bifogas som bevis.
- Behöver jag foto i egenkontrollen?
- Foto är inte alltid formellt tvingande, men det är starkt att rekommendera — särskilt för dolda moment som armering och isolering före gjutning, eller tätskikt innan det byggs över. Fotot är ditt bevis på att momentet var rätt utfört när det inte längre går att inspektera i efterhand.
- Hur ofta ska egenkontroll göras?
- Egenkontroll görs löpande under produktionen — en kontroll per relevant arbetsmoment, utförd när momentet är klart och innan nästa moment bygger över det. Dolda moment kontrolleras alltid innan de täcks. Det är alltså inte en enda kontroll på slutet, utan en serie kontroller genom hela projektet.
- Måste även småföretag och enmansfirmor göra egenkontroll?
- Ja. Egenkontroll gäller oavsett företagets storlek. En enmansfirma har samma ansvar att kontrollera och dokumentera sitt arbete som ett stort bolag. Skillnaden är omfattningen — ett litet projekt har färre kontrollpunkter, men principen och dokumentationskravet är detsamma.
- Vad händer om egenkontrollen saknas eller är bristfällig?
- Utan dokumenterad egenkontroll saknar du bevis på att arbetet är rätt utfört. Vid en tvist, en reklamation eller ett fel som upptäcks senare är det svårt att visa vad som gjordes. Bristande egenkontroll kan därför bli dyrt entreprenadrättsligt, även om det inte alltid är en fråga om myndighetssanktion.